SE503778C2 - Absorberande alster, i vilket lagringsskiktet är bildat genom delning av en materialbana utefter en undulerad delningskurva - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 505 778 2 genom kapillärkratterna. Vätskan kommer således att under en tämligen lång tid kvarstanna i alstrets primära vätområde och först så småningom transporteras ut till omgivande delar av alstrets absorptionskropp.

För att styra vätsketransporten bort från det primära vätområdet, till delar av absorptionskroppen, där det finns ännu outnyttjat absorptionsmaterial, är det tidigare känt att förse alstret med vätsketransporterande organ i form av komprimerade mönster, exempelvis ränder, som sprider ut vätskan i alstrets längsled. Ett alster med sådana komprimerade ränder är tidigare känt från PCT/SE94/00835. Vätsketransporten i alstret beror huvudsakligen på skillnaderi kapillärkraíter mellan de komprimerade rändema och omgivande material. Även om viss positiv effekt därvid erhålls i form av ett riktat vätskeflöde i absorptionskroppen, är emellertid den hastighet med vilken vätsketransporten skeri alstret alltför lågi förhållande till den hastighet med vilken kroppsvätskan utsöndras till alstret. I synnerhet för produkter avsedda för urinabsorption, såsom blöjor och inkontinensskydd, där det ofta är- fråga om att hantera stora vätskemängder som avges under kort tid, är risken därvid, att vätskan inte kan absorberas tillräckligt fort, utan istället rinner på alstrets yta, ut över alstrets kanter och ger upphov till läckage.

Dessutom medför kraftig komprimering att alstret får styva, svårböjliga partier, vilka gör alstret mindre följsamt och mindre benäget att under användningen forma sig efter användarens kropp.

Ett annat sätt att erhålla hög momentan förmåga att ta emot och hålla kvar stora volymer av kroppsvätska är genom att skapa olika typer av vätske- mottagande hålrum, eller skålari alstret.

I US 3,889,679 beskrivs en blöja med ett flertal cirkulära hål anordnade genom blöjans absorptionskropp. Dessa hål är avsedda att ta emot och rymma vätska som under en kort tidsrymd avges till blöjan. Efterhand sugs sedan vätskan upp av det absorptionsmaterial som omger hålen. Sådana vätskemottagande hål fyller tämligen väl sin funktion, åtminstone vid initial vätning av blöjan. En absorptionskropp med hålrum är dock relativt komplicerad att tillverka. 10 15 20 25 30 503 778 I svenska patentansökan nr 9304321-4, beskrivs en absorptionskropp för absorberande alster såsom blöjor, inkontinensskydd och dambindor, vilken är försedd med en vätskemottagningsdel i form av en brunn, belägen väsentligen mitt för absorptionslcroppens tilltänkta primära vätområde och som sträcker sig i djupled in i och genom en vätskelagringsdel i absorptionslcroppen.

Brunnen står i vätskekommunikatíon med ett under ett vätskelagringsskikt anordnat vätskespridningsslcikt och har en större effektiv medelporstorlek än den omgivande vätskelagringsdelen. Även en absorptionskropp av detta slag fyller funktionen att ta emot och rymma en stor, plötsligt avgiven mängd kroppsvätska. Absorptionskroppen är emellertid komplicerad att tillverka, i synnerhet vid höga produktions- hastigheter.

Syfiet med föreliggande uppfinning är således att erbjuda ett enkelt och billigt sätt att åstadkomma vätskemottagande hålrum, rännor, eller liknande i ett absorptionsskikt, väsentligen helt utan materialspill.

Enligt uppfinningen åstadkomms detta genom ett forfarande vilket utmärks av att mottagningsutrymmet är anordnat i ett lagringsskikt i absorptions- kroppen varvid lagringsslciktet är bildat av en materialbana vilken är delad i banans längdriktning utmed en delningskurva, som åtminstone utmed en del av sin längd är undulerande, så att den åtminstone två gånger korsar en linje löpande i materialbanans längdrikming, samt att bandelarna är förskjutna i förhållande till varandra i banans plan, på ett sådant sätt att bandelarna mellan sig begränsar mottagningsutrymmet i materialbanans plan.

Enligt en utföringsfonn av uppfinningen är bandelarna förskjutna relativt varandra i delningskurvans längsriktning på så sätt att bandelarna mellan sig avgränsar minst ett hålrum.

Enligt en annan utföringsform är bandelarna förskjutna i riktning bort från varandra, i banans tvärriktning, varigenom lagringsskiktet uppvisar ett rännformigt urdulerande utrymme löpande mellan bandelarna. 503 778 4 10 15 20 25 30 Bandelarna kan vara placerade i alstret med »den undulerarlde kurvan sträckande sig antingen i alstrets längs- eller tvärsriktning.

Med undulerande kurva avses valfri form på kurvan såsom sinusformig, sågtandsformig, fyrkantsvågformig etc. Vågorna kan löpa längs en rät, krökt eller vågformig linje.

Enligt ytterligare en utföringsform är bandelarna inbördes förskjutna i materialbanans längdriktning, så att delningskurvans maxima på ömse sidor om den längsgående linjen i materialbanan är anordnade väsentligen mitt för varandra, och så att en huvudsakligen vinkelrätt mot den längsgående linjen genom materialbanan löpande linje kan dras genom delningskurvans maxima, varigenom bandelarna mellan sig definierar en i banans längdriktning sig sträckande rad av hål alternerande med mellanliggande överlappande banparlier.

Om vågomas amplitud varieras längs banan kan storleken på hålen varieras, t ex så att hålen i vätområdet är större än hålen utanför vätområdet.

Vid en särskilt föredragen utföringsform innefattar till lagringsutrymmet angränsande partier av lagringsskiktet en material vilket vid vätning ökar i omfång i en riktning huvudsakligen vinkelrätt mot alstrets första yta, varigenom även lagringsutrymmets storlek ökar i denna riktning genom vätning av alstret.

Ett lämpligt sådant material är bildat av ett material i partikelform innefattande flingtorkade cellulosafibrer vilka torrformats till en bana med en ytvikt av 30 - 2000 g/m2 och komprimerats till en densitet mellan 0,2 - 1,2 g/cm3 och att banan inkorporerats i alstret utan eñerföljande defibrering och fluflbildning.

. Ett annat lämpligt sådant material är bildat av en luftlagd bana av cellulosafibrer vilken komprimerats till ett torrformat ark, med en första densitet mellan 0,2 - 1,2 g/cm3 och vilket ark därefter mjukgjorts på 10 15 20 25 30 5 505 778 mekanisk väg till en andra densitet lägre än den urspnmgliga och därvid delaminerats, så att det bildats ett flertal ej helt separerade tunna ñberslcikt, vilka i sig uppvisar en densitet motsvarande den första densiteten.

Andra exempel på lämpliga material till lagringsskiktet är en luítlagd bana av cellulosafliiffrnassa vilken komprimerats till en densitet på minst 0,1 g/cm3, företrädesvis minst 0,12 g/cm3, samt en luftlagd bana av cellulosafluffmassa i vilken inblandats en viss andel termoplastiska fibrer, varefter fiberbanan termobundits. Den luftlagda banan av cellulosafluifmassan kan även innehålla en viss andel superabsorbent. Även våtlagda fiberstrukturer kan användas i uppfinningen.

Ytterligare ett lämpligt lagringsskikt är bildat av en materialbana med en första tjocklek och innefattande återijädrande material vilken materialbana tryckts samman vinkelrätt mot ett plan genom banan till en andra tjocklek och bundits i sitt sainmantryckta tillstånd med ett i kroppsvätska lösligt bindemedel, varvid bindningen av materialbanan upphör vid vätning därav och lagringsskiktet åtminstone delvis återtar den första tjockleken.

Lagringsskiktet kan alternativt bestå av ett komprimerat skummaterial som utvidgas i tjockleksled vid vätning, eller av av ett komprimerat fiberskikt, åtminstone delvis bestående av fibrer med viss återíjädringsförxnåga i vått tillstånd.

Mottagningsutrymrnet i lagringsskiktet kan antingen utgöras av ett eller flera genom lagringsskiktets tjocklek sig sträckande hål, eller av åtminstone ett i alstrets längdriktning sig sträckande rännformigt hålrum.

Den andel av lagringsskiktet volym som utgörs av mottagningsutrymmet, är enligt en utfóringsform störst inom alstrets primära vätområde, dvs. det område av alstret som är avsett att först vätas av kroppsvätska.

Mottagningsutrymmets andel av lagringssldktet volym minskar därvid lämpligen i riktning bort från den primära vätområdet 10 15 20 25 30 5osi77s 6 Genom att dela materialbanan utmed en uadulerande kurva, och sedan förskjuta de genom delningen uppkomna bandelama i förhållande till varandra, kan hål och ränformiga hålrum enkelt åstadkommas i ett materialskikt utan något materialspill. I det fall då bandelarna förskjuts så att det bildas en rad av öppningar vilka altemerar med partier där bandelarna överlappar varandra, kan de överlappande materialpartierna ge upphov till ytterligare fördelar. Exempelvis är det därigenom möjligt att öka absorptions- kapaciteten hos ett absorberande alster innefattande ett absorptionsskikt bildat av en sådan materialbana, eftersom de överlappande partierna därvid har dubbelt så stor absorptionskapacitet som absorptionsskiktet i övrigt.

Med fördel anordnas absorptionsskíktet i alstret på ett sådant sätt att de överlappande partierna är belägna där en större absorptionskapacitet är mest önskvärd. På en blöja, dambinda, eller liknande kan det vara lämpligt att de överlappande partierna förekommer i alstrets grenpaxfi, dvs. det parti av alstret vilket vid användningen anligger i användarens grenområde.

Grenpartiet är det parti av alstret där väsentligen all vätska primärt absorberas.

Inom det område av grenpartiet, som beräknas vätas först av den utsöndrade kroppsvätskan, det primära vätomrádet, är det emellertid lämpligt att anordna vätskemottagande hålrum, där vätskan kan inrymmas innan den absorberas av det omgivande absorptionsmaterialet.

En ytterligare fördel med de överlappande partierna, är att om dessa utformas av ett material som expanderar i tjockleksled vid vätning, tjänar de som distansorgan mellan den våta absorptionskroppen och användaren.

Den metod som används för att dela materialbanan saknar betydelse för uppfinningen. Vilken som helst konventionell skär eller klippmetod kan utnyttjas. Exempelvis kan materialbanan delas genom att skäras isär med en knivvals, genom skärning med ultraljud, högtrycksvattenstrålar, laser, eller liknande. 10 15 20 25 30 7 503 778 En rad olika tillskärriingskurvor och varianter på förskjutning av olika bandelar är tänkbara inom ramen för uppfinningen. Exempelvis behöver de vågformiga tillskärningskmvoma inte ha samma amplitud över hela sin längd, utan kurvan kan ha två eller flera maximala amplituder. Alla typer av tillskärningskurvor som med en lämplig frekvens korsar en längsgående linje i en materialbana är användbara, såvida de ger upphov till minst två i banans längdriktning löpande bandelar som är inbördes förskjutbara på ett sådant sätt att de tillsammans avgränsar ett mellanliggande hålrum.

Kort beskrivning av figggçrna.

Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare, under hänvisning till de på ritningarna visade figurerna.

Figur 1 visar en planvy av en blöja enligt en första utföringsform av uppfinningen.

Figur 2a visar ett längssnitt utefter linjen II-Il genom blöjan i figur l, innan vätning av blöjan.

Figur 2b visar ett längssnitt utefter linjen II-II genom blöjan i figur 1, efter vätning av blöjan.

Figurerna 3-7 visar i plant tillstånd olika utfóringsformer av materialbanor med hålrum enligt uppfinningen.

BI..VE_. 1 Den i figurerna 1, 2a och 2b visade blöjan ses från den sida vilken vid användningen är vänd mot användaren. Blöjan visas utsträckt till plant tillstånd och innefattar ett första vätskegenomsläppligt höljesskikt 1, exempelvis av fibertyg, väv, perforerad plastfilm, eller nät anbragt på den sida av blöjan vilken vid användning är avsedd att vara vänd mot användaren. Ett andra, vätskeogenomträngligt höljesskikt 2, exempelvis av 503 778 8 10 15 20 25 30 plastfilm, eller hydrofoberat ñbertyg eller väv, är anbragt på den sida av blöjan vilken vid användning är avsedd att vara vänd bort från användaren.

De båda höljesskikten 1,2 omsluter en absorptionskropp 3 och är inbördes förbundna inom kring absorptionskroppen 3 utskjutande partier 4 av höljesskikten 1,2.

Blöjan är utformad så att den under användningen på ett byxliknande vis omsluter den nedre delen av användaren bål. För detta ändamål uppvisar blöjan ett framparti 5, avsett att vid användning vara vänt framåt på användaren och anligga över dennes mage, ett bakparti 6, avsett att vid användning vara vänt bakåt på användaren och anligga över dennes stuss, samt ett mellan frampartiet 5 och bakpartiet 6 anordnat grenparti 7, avsett att vid användningen vara anbragt i grenområdet, mellan användarens ben.

Blöjan är väsentligen timglasformad, varvid dess framparti 5 och bakparti 6 är bredare än grenpartiet 7. Vidare har blöjan två längsgående sidokanter 8, 9 samt en främre midjekant 10 och en bakre midjekant 11. Under användning av blöjan bildar de längsgående sidokanterna 8, 9 blöjans benlinningar, medan de båda midjekanterna 10, ll, tillsammans omgärdar användarens midja och bildar blöjans midjelinning.

Ett elastiskt organ 12,13 är anordnat utmed vardera sidokanten 8, 9 på blöjan. De elastiska organen 12,13 är fästa vid blöjan i utsträckt tillstånd, varigenom de då utsträckningen upphör drar samman blöjans sidokanter 8,9 och kröker blöjan till en trågliknande form. Denna effekt av de elastiska organen 12,13 framgår emellertid ej av figur 1, eftersom blöjan visas i plant tillstånd, med de elastiska organen 12,13 utsträckta. Under användningen tjänar de elastiska organen 12,13 till att hålla blöjans benlinningari tätande anliggning kring användarens ben. Ett ytterligare elastiskt organ 14 är anordnat utmed blöjans bakre midjekant ll, fór att på motsvarande sätt åstadkomma tätning vid midjelinningen. Flera olika typer av för ändamålet lämpliga elastiska organ 12-14 är tidigare kända, såsom elastiska trådar, band, elastiskt fibertyg, eller liknande. 10 15 20 25 30 9 503 778 För att blöjan vid användandet skall kurma fästas samman till byxliknande form kring användarens kropp, är en hopfästningsflik 15,16 anordnad vid vardera sidokanten 8,9, nära den bakre midjekanten 11. Hopfästningsflikarna 15,16 är avsedda att samverka med och fästas mot ett på blöjans framparti 5 anordnat mottagningsområde 17. Vanligen utgörs hopfästningsflikarna 15,16 av tejpflikar med en självhäftande fastlimyta, vilka innan användning är hopvikta med fästlimytan anliggande mot och skyddad av ett släppmedels- behandlat område på tejpfliken, eller på själva blöjan. Mottagníngsomrâdet 17 utgörs därvid av ett förstärkt område av det vätskeogenomträngliga höljes- skiktet 2 på blöjans framparti 5. Sådan förstärkning åstadkomms enklast genom att en plastfilrnremsa larnineras mot den bort från absorptions- kroppen 3 vända sidan av det vätskeogenomträngliga höljesskiktet 2. Genom förstärkningen av mottagningsområdet 17 medges öppning och återförs- lutning av blöjan, utan att det vätskeogenomtränglíga höljesskiktet 2 rivs sönder.

Hopfästningsílikarria 15,16 kan alternativt innefatta någon typ av mekanisk fastsättningsanordning, såsom ena delen av ett kardborreförband, en tryckknapp, eller liknande. Härvid utgörs mottagningsområdet 17 av den motsvarande delen av den mekaniska fastsättningsanordningen. Det är även känt att använda fastsättningsanordningar som närmast att betrakta som hybrider mellan adhesiva fastsättningsanordningar och mekaniska sådana. Ett exempel härpå beskrivs i EP 393353. För blöjor avsedda att bäras som inlägg i ett par tättslutande trososr krävs inga fastsättningsorgan.

S k byxblöjor saknar också vanligen fastsättningsorgan.

Absorptionskroppen 3 innefattar ett första absorptionsskikt, mottagningss- kiktet 18, av väsentligen samma form och storlek som blöjan själv, anbragt närmast innanför det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 1. Mottagnings- skiktet 18 består lämpligen av ett mjukt material med hög vätskegenom- släpplighet och förhållandevis stora porer eller kapillärer. Exempel på sådana material är lågkomprimerade cellulosaflufisldkt, i synnerhet av mekanisk, termomekanisk eller kemotermomekanisk (CTMP) massa, eller fibermattor och vaddar av andra typer av naturliga fibrer eller av syntetiska fibrer. Även. 503 778 ,0 10 15 20 25 30 blandningar av cellulosafluffmassa eller andra cellulosabaserade fibrer med olika typer av syntetiska fibrer kan användas. Det är även möjligt att använda mjuka perforerade eller öppencelliga skurnmaterial. Sådana material har låg vätskespridningsíör-rnåga, varigenom det våta området av skiktet även efter upprepade vätningar därav förblir väsentligen begränsat till det primära vätområdet. Härigenom upplevs den mot användaren vända ytan av blöjan såsom torr och behaglig mot användarens hud, även efter tämligen långvarig användning.

Mottagningsskiktet 18, är avsett att då blöjan används, ta emot och transportera kroppsvätska vidare bort från det vätskegenomsläppliga höljesslciktet 1 och bör därför ha stora porer som bjuder så litet motstånd som möjligt för vätskeflödet. Mottagningsskiktet 18 bör även vara mjukt och behagligt mot användarens kropp under hela användningen. E genskaperna hos materialet i mottagningsskiktet 18 bör därför lämpligen inte ändras väsentligt efter vätning. Det är även önskvärt att materialet har en viss återfiädringsförmåga, så att det strävar att återta sin ursprungliga form efter sammantryckning, eller veckning under användningen.

Om mottagningsskiktet 18 innefattar cellulosafibrer som vanligen har förhållandevis låg spänst i vått tillstånd exempelvis kemisk massa, kan det vara lämpligt att blanda in andra material som höjer våtspänsten och därmed ger det första absorptionsskiktet viss återfjädringsfónnåga även i vått tillstånd. Sådana material är exempelvis olika typer av termoplastiska fibrer eller partiklar som efter uppvärmning av skiktet tjänar som bindemedel för fibrerna i skiktet och därigenom låser deras inbördes läge så att skiktet dels får högre draghållfasthet, dels större återfiädringsförmågai såväl vått som tont tillstånd. Det är även möjligt att kemiskt modifiera cellulosafibrer exempelvis genom tvärbindning, för att på det sättet höja deras egenspänst, eller att blanda cellulosafibrema med syntetiska fibrer med hög spänst.

Mottagningsskiktet 18 kan även innefatta en mindre mängd så kallade superabsorbenter, dvs. material i form av fibrer, partiklar, granulat, film eller liknande, som under bildning av hydrogel kemiskt kan absorbera och binda 10 15 20 25 30 1, 503 778 kroppsvätska till en mängd motsvarande flera gånger superabsorbentens egenvikt.

Innanför mottagningsskiktet 18, sett i riktning från det vätskegenom- släppliga höljesskiktet 1, är anordnat ett andra absorptionsskikt 19, avsett att på kort tid kunna ta emot och samla upp relativt stora mängder kropps- vätska. Det andra absorptionsskiktet, lagringsskiktet 19, är bildat av en materialbana som är ituskuren i längsled utmed en sinusformig kurva 20 löpande utefter materialbanans längsgående mittlinje 21, varvid den sinusformiga kurvan svänger fram och tillbaka över mittlinjen 21. Därefter har de båda bandelama 22,23 för-skjutits i förhållande till varandra, en halv våglängd i banans längdriktning. Härigenom bildas utmed banans längs- gående mittlinje en rad av runda hål 24, vilka altemerar med mellanliggande överlappande banpartier 25. Lagringsskiktet 19 är anordnat med sin ena plana yta i anliggning mot mottagningssldktet 18 och med sin andra plana yta i anliggning mot ett tredje absorptionsskikt 26, beläget innanför lagringsslciktet 19, närmast det vätskeogenomträngliga höljesskíktet 2.

Såsom blöjan visas i figur 1, har den sin huvudsakliga utsträckning i XY- planet, varvid X-riktningen definieras av blöjans tvärriktning och Y-riktningen definieras av blöjans längsriktning. Lagringsskiktet 19 består med fördel av ett material som vid vätning med kroppsvätska expanderar kraftigt i Z- riktningen, dvs i en riktning vinkelrätt mot XY-planet. Framställningen av ett särskilt lämpligt sådant material beskrivs i WO 94/ 10956. Det utmärkande för detta material är att det är framställt genom torrforniriing av flingtorkade cellulosafibrer till en bana med en ytvikt av 30-2000 g/m2 som komprimerats till en densitet mellan 0,2 - 1,2 g/cm3, och att banan inkorporeras som en absorberande struktur i ett absorberande alster utan efterföljande defibrering och fluflbildning.

Ytterligare ett lämpligt expanderande material är cellulosafluifmassa i vilken inblandats en viss mängd superabsorberande material, företrädesvis minst 10 vikts-% superabsorberande material. De här beskrivna materialen framställs oftast i form av relativt tunna banor, med en tjocklek på endast ett 10 15 20 25 30 503 778 12 fåtal millimeter. Lagringsskiktet kan därvid vara bildat av ett eller flera lager av ett sådant material.

Andra lämpliga material for lagringsskiktet är komprimerade skumrnaterial eller fibervaddar vilka vid vätning åtminstone delvis återgår till sin okompri- merade storlek. Materialen kan vid behov vara låsta i sitt komprimerade tillstånd medelst någon form av vattenlösligt bindemedel.

Om så finnes vara lämpligt kan lagringsskiktet 19 naturligtvis framställas av en materialbana formad på konventionellt vis genom luftläggriing av cellulosafluffmassa, med eller utan inblandning av olika typer av bindefibrer, eller andra tillsatser. Även olika slag av nonwoven-material, tissueskikt eller andra våtlagda fiberstnikturer kan användas. Uppfinningen är tillämpbar för alla banformiga material som används vid framställning av absorberande alster för hygienändamål.

Det tredje absorptionsskiktet 26, i fortsättningen kallat vätskespridnings- skiktet 26, består av ett material med hög densitet och med hög vätske- spridande och vätskehållande förmåga. Liksom för lagringsskiktet 19, är det material som beskrivs i WO/9410956 särskilt användbart. Även konventio- nella komprimerade skikt av cellulosafluffmassa, absorberande skum- material, eller olika slag av tissuelaminat är emellertid användbara.

Vätskespridningsskiktet 26 är väsentligen rektangulärt och har mindre utsträckning i blöjans XY-plan än mottagningsslciktet 18. Härigenom omges vätskespridningsskiktet på alla sidor av ett mjukt, kroppsvänligt material, med låg vätskespridande förmåga. Detta arrangemang medför flera fördelar.

Dels kan inga skarpa eller hårda kanter på vätskespridningsslciktet 26 komma i kontakt med användarens kropp och skava eller irritera dennes hud, dels motverkas att vätska leds till blöjans kanteri vätskespridningsskiktet 26, varigenom risken for läckage av kroppsvätska ut ur blöjan avsevärt minskas. Dessutom utgör kanterna på det vätskespridningsskiktet 26 vikanvisningar, kring vilka blöjan kan vikas då den under användning sammantrycks i grenområdet mellan användarens ben. Härigenom antar blöjan en efter utrymmet i grenområdet bättre anpassad storlek och form. 10 15 20 25 30 13 sus 778 Vätskespridningsskiktet 26 är främst avsett att transportera kroppsvätska bort från det område av blöjan som först träffas av kroppsvätska, det primära vätområdet. Härigenom erhålls ett bättre utnyttjande av absorptionsmaterialet i absorptionskroppen 3. Detta åstadkomms genom att vätskespridningsskiktet 26 är tämligen kraftigt komprimerat och därför har hög affmitet till kroppsvätska och hög vätskespridningsförmåga. För att styra vätsketransporten i blöjans längsled, kan vätskespridningsskiktet 26 med fördel vara försett med ett längsgående komprimeringsmönster, såsom rillor, vågmönster, eller liknande. Även vätskespridningsskiktet 26 kan eventuellt innehålla en mindre mängd superabsorbent.

De båda delarna 22, 23 av lagringsslciktet 19 är lämpligen fästa vid vätskespridriingsskiktet 26, exempelvis genom limning, för att undvika att de flyttar sig inuti blöjan. Alternativt kan lagringsskiktet 19 vara fäst vid ett särskilt skikt, exempelvis av tissue, eller nonwoven, eller vara fäst vid mottagningsskiktet 18. Självfallet kan lagringsskiktet 19 vara fäst till mer än ett skikt.

Innan blöjan absorberat kroppsvätska har lagringsskiktet 19, såsom visas i figur 2a tämligen ringa tjocklek. De hålrum 24 som bildas mellan de båda delarna av lagringsskiktet 19, är emellertid tillräckliga för att ta emot en första utsöndrad vätskemängd. Den till blöjan avgivna kroppsvätskan träffar blöjans vätskegenomsläppliga höljesskikt 1 inom ett litet, begränsat område, det s.k. primära vätområdet och passerar snabbt ner genom höljesskiktet 1 och mottagningsskiktet 18. Vätskan samlas upp i hålen 24 mellan de, överlappande partierna 25 av lagringsskiktet 19 och i fiberstrukturen närmast kring blöjans primära vätområde. Efter hand sprids sedan vätskan vidare ut i blöjans XY-plan av absorpüonsmaterialet i vätskespridnings- skiktet 23. Denna absorption sker tämligen långsamt, eflersom den är beroende av kapillärkrafterna mellan fibrer och partiklar i absorptions- materialet. I allmänhet har inte fiberstrukturen närmast vätomràdet hunnit tömmas på vätska innan nästa vätskemängd avges till blöjan. 10 15 20 25 30 5039778 14 Emellertid kommer en del av den vätska som vid den första vätningen samlas upp i hålen 24 i lagringsskiktet 19 att absorberas av materialeti detta skikt.

Eftersom detta material företrädesvis är av ett slag som expanderar i blöjans Z-riktning då det väts, kommer därvid mottagníngsskiktet 18 och vätske- spridningsskiktet 26 att föras isär i Z-riktningen varigenom storleken på hålrummen 24 mellan dessa båda absorptionsskikt 18, 26 ökar. Vid nästa vätning av blöjan är det tillgängliga utrymmet för momentan upptagníng av vätska därför i det närmaste lika stort eller till och med större än vid den första vätningen. Detta medför att insläppshastigheten för vätskan i blöjan endast minskar obetydligt eller i särskilt gynnsamma fall till och med ökar med upprepade vätningar av blöjans absorptionskropp 3.

De utmed lagringsskiktets 19 längsgående Inittljnje 21, mellan hålen 24 liggande partierna 25 består av två skikt av överlappande banmaterial.

Eftersom banmaterialet i torrt tillstånd är relativt tunt, är tjockleks- skillnaden mellan de olika partiema av lagringsskiktet 19 knappast märkbar då blöjan är torr. Efter vätning sväller emellertid de överlappande partierna 25 dubbelt så mycket som övriga delar av lagringsskiktet 19. Härigenom bildas utmed lagringsskiktets 19 längsgående mittlinje 21 upphöjningar 27 som ytterligare ökar avståndet mellan mottagningsskiktet 18 och vätske- spridningsskiktet 26, samt mellan mottagningsskiktet 18 och de delar av lagringsskiktet 19 som består av ett enkelt materiallager. Detta extra hålrum 28 tjänar under användningen till att göra blöjan lufirig och behaglig att bära.

Dessutom medför de överlappande partierna 25 av lagringsskiktet 19 att blöjan får extra absorptionskapacitet utmed mittlinjen 21, vilket ökar blöjans läckagesäkerhet, i syxmerhet i grenpartiet 7.

I figur 3 visas ett banmaterial med hål 24, bildade genom att materialbanan 30 först skurits isärpå längden i ett kurvformigt mönster, varefter de isärskurna delarna 22,23 av banan 30 förskjutits i längsled så att ett repeterande mönster av öppningar 24 och överlappande partier 25 bildats i materialbanan 30. Materialbanan 30 i figur 3 har skurits på längden utmed två huvudsakligen sinusformiga kurvor 20. Härigenom uppstår efter förskjutning av banans kantpartier 22, 23, i förhållande till dess mittparti 29, 10 15 20 25 30 15 505 778 två längsgående rader av hål 24, med mellanliggande överlappande materialpartier 25. Principen är naturligtvis möjlig att använda för att åstadkomma ett godtyckligt antal rader av öppningar i en materialbana.

Antalet hålrader bestäms därvid av hur många kurvformiga skåror som görs i materialbanan.

Materialbanan 30 i figur 4 har skurits isär i längsled utmed en sinusformig dehiingskurva 20 på samma sätt som materialbanan 30 i figur 3. Därefter har materialbanans 30 ena kantparti 22 förskjutits både i längsled, och i tvärled bort från materialbanans 30 längsgående mittlinje 21. Det andra kantpartiet 23 har för-skjutits både i längsled och i tvärled in mot material- banans 30 längsgående mittlinje 21. På detta vis kan hålens 24', 24" storlek och storleken på de överlappande partierna 25', 25" regleras. Genom att förskjuta ett kantparti 23 mot banans 30 längsgående mittlinje 21, minskas hålens 24" storlek, samtidigt som ett större överlapp 25" mellan bandelarna erhålls mellan hålen 24". På motsvarande sätt ökas hålens 24' storlek genom att banans 30 kantparti 22 förskjuts bort från rnittlinjen 21.

I figur 5 visas hur sammanhängande, längsgående öppningar 24 kan åstadkommas mellan delar av en materialbana 30 som skurits isär utefter huvudsakligen sinusformiga kurvor 20. Banpartiema 22, 23, 29, i figur 5 är inbördes förskjutna både i banans 30 längsled och i dess tvärled genom att de avskurna kantpartierna 22, 23 flyttats i sidled i riktning bort från material- banans 30 längsgående mittlinje 21. Bredden på den sammanhängande, rännformiga öppningen 24', 24" mellan två banpartier bestäms av hur långt isär banpartierna förs. I figur 5 visas två exempel på olika breda öppningar 24', 24" . Naturligtvis kan materialbanan 30 uppvisa ett godtyckligt antal sammanhängande öppningar av det här beskrivna slaget.

Figur 6 visar en sinusformigt skuren materialbana vilken förskjutits en halv våglängd i längsriktning så att ovala hål 24 bildats.

Figur 7 a och b visar en materialbana 30 som i vissa partier skurits rätlinjigt och i andra partier skurits längs en sinusformig kurva 20 med varierande 10 15 5osj77s 16 amplitud. Vid en halv våglängds förskjutning i längsriktningen av bandelarna 22,23 kommer härvid hål 24 med varierande storlek att bildas i vissa delar av materialbanan 30. Denna klipps lämpligen tvärs av i de rätlinjigt skurna partierna och de avklippta delarna inkorporeras i absorptionskroppen till ett absorberande alster med det största hålet i dennas tilltänkta vätområde.

Bandelarna kan placeras i alstret med delningskurvorna antingen in alstrets längs- eller tvärsriktning. I stället för sinusformiga kurvor kan andra kurvfotmer av valfri typ väljas, såsom sågtandsform eller fyrkantsvågform.

Vågoma kan såsom beskrivits ovan uppvisa varierande amplitud. De kan även uppvisa varierande våglängd, varvid ett varierande överlapp mellan hålen erhålls vid en viss förskjutning mellan bandelania. Även om uppfinningen i det föregående huvudsakligen har beskrivits i anslutning till blöjor, skall det vara underförstått, att den är tillämpbar for alla typer av absorberande alster avsedda för absorption av kroppsvätska.

Exempel på sådana alster är blöjor och inkontinensskydd för barn och vuxna, dambindor, trosskydd, sängskydd, sittskydd, sårförband, eller liknande.

Claims (22)

10 15 20 25 503 778 17 Patentkrav

1. Absorberande alster innefattande ett vätskegenomsläppligt ytskikt (1), anordnat vid en första yta på alstret, ett vätskeogenomträngligt ytskikt (2) anordnat vid en andra yta på alstret, samt en mellan de båda höljesskikten innesluten absorptionskropp (3), vilken absorptionskropp (3) uppvisar ett mottagningsutrymme (24) för upptagande av kroppsvätska bestående av minst ett hålrum eller område med lägre densitet än ett till mottagningsutrymmet (24) angränsande, huvudsak- ligen i samma plan beläget, parti av absorptionskroppen (3), k ä n n e t e c k n a t a v att av att mottagningsutrymmet (24) är anordnat i ett lagringsskikt (19) i absorptions- kroppen (3) varvid lagringsskiktet (19) är bildat av en materialbana vilken är delad i banans längdriktning utmed en delningskurva (20), som åtminstone utmed en del av sin längd är undulerande, så att den åtminstone två gånger korsar en linje (21) löpande i materialbanans längdriktning, samt att bandelarna (22, 23) är förskjutna i förhållande till varandra i banans plan, på ett sådant sätt att bandelarna (22, 23) mellan sig avgränsar mottagningsutrymmet (24) i material- banans plan.

2. Absorberande alster enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a t a v att bandelarna (22,23) är förskjutna relativt varandra i delningskurvans (20) längsriktning på så sätt att bandelarna mellan sig avgränsar minst ett hålrum (24).

3. Absorberande alster enligt krav 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a t a v att bandelarna (22, 23) är förskjutna i riktning bort från varandra, i banans tvärriktning, varigenom 10 l5 20 25 30 503 778 18 lagringsskiktet 19 uppvisar ett rännformigt, undulerande utrymme (24) löpande mellan bandelarna (22, 23).

4. Absorberande alster enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k n a t a v att bandelarna (22,23) är placerade i alstret med den undulerande kurvan sträckande sig antingen i alstrets längs- eller tvärsriktning.

5. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v att delningskurvan (20) är väsentligen sinusformad.

6. Absorberande alster enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a t a v att delningskurvan (20) är sågtandsformad, fyrkantsvågformad eller uppvisar annan valfri form.

7. Absorberande alster enligt krav 5 eller 6, k ä n n e - t e c k n a t förskjutna i delningskurvans (30) längdriktning, så att a v att bandelarna (22, 23) är inbördes delningskurvans (20) maxima på ömse sidor om den längsgående linjen (21) i materialbanan (30) är anordnade väsentligen mitt för varandra, och så att en huvudsakligen vinkelrätt mot den längsgående linjen (21) genom materialbanan (30) löpande linje kan dras genom delningskurvans maxima, varigenom bandelarna (22, 23) mellan sig definierar en i banans längdriktning sig sträckande rad av väsentligen cirkulära eller ovala hål (24) alternerande med överlappande banpartier (25).

8. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v att den undulerande kurvans 10 15 20 25 30 503 778 19 vågor uppvisar en varierande amplitud varigenom de mellan bandelarna (22,23) avgränsade mottagningsutrymmena (24) uppvisar en varierande storlek.

9. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v att till lagringsutrymmet (24) angränsande partier (22,23) av lagringsskiktet (19) inne- fattar ett material vilket vid vätning ökar i omfång i en riktning huvudsakligen vinkelrätt mot alstrets första yta, varigenom även lagringsutrymmets (24) storlek ökar i denna riktning genom vätning av alstret.

10. Absorberande alster enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a t a v att det vätskeupptagande mottagningsutrymmet (24) utgörs av ett eller flera genom lagringsskiktets (19) tjocklek sig sträckande hål.

11. Absorberande alster enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a t a v att mottagningsutrymmet (24) utgörs av åtminstone ett i alstrets längdriktning sig sträckande rännformigt hålrum.

12. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v att lagringsskiktet (19) är bildat av ett material i partikelform innefattande fling- torkade cellulosafibrer vilka torrformats till en bana (30) med en ytvikt av 30 - 2000 g/m2 och komprimerats till en densitet mellan 0,2 - 1,2 g/cm3 och att banan (30) inkorporerats i alstret utan efterföljande defibrering och fluffbildning.

13. Absorberande alster enligt något av föregående krav, 10 15 20 25 30 503 778 20 k ä n n e t e c k n a t a v att lagringsskiktet (19) är bildat av en luftlagd bana (30) av cellulosafibrer vilken komprimerats till ett torrformat ark, med en första densitet mellan 0,2 - 1,2 g/cm3 och vilket ark därefter mjukgjorts på mekanisk väg till en andra densitet lägre än den ursprungliga och därvid delaminerats, så att det bildats ett flertal ej helt separerade tunna fiberskikt, vilka i sig uppvisar en densitet motsvarande den första densiteten.

14. Absorberande alster enligt något av kraven 1-11, k ä n n e t e c k n a t a v att lagringsskiktet (19) är bildat av en luftlagd bana (30) av cellulosafibrer vilken komprimerats till en densitet på minst 0,1 g/cm3, före- trädesvis minst 0,12 g/cm3.

15. Absorberande alster enligt något av kraven 1-11, att lagringsskiktet (19) är bildat av en luftlagd bana (30) av cellulosafibrer i vilken k ä n n e t e c k n a t a v inblandats en viss andel termoplastiska fibrer och att fiberbanan termobundits.

16. Absorberande alster enligt krav 14 eller 15, k ä n n e - t e c k n a t a v att lagringsskiktet (19) även innehåller en viss andel superabsorberande material.

17. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v att lagringsskiktet (19) är bildat av en materialbana (30) med en första tjocklek och innefattande återfjädrande material, vilken materialbana (30) tryckts samman vinkelrätt mot ett plan genom banan (30) till en andra tjocklek och bundits i sitt sammantryckta tillstånd med ett i kroppsvätska lösligt bindemedel, varvid bindningen 10 15 20 25 503 778 23 av materialbanan (30) upphör vid vätning därav och material- banan (30) åtminstone delvis återtar den första tjockleken.

18. Absorberande alster enligt krav 17, k ä n n e - t e c k n a t a v att lagringsskiktet (19) är bildat av ett komprimerat skummaterial som utvidgas i tjockleksled vid vätning.

19. Absorberande alster enligt krav 17, k ä n n e - t e c k n a t a v att lagringsskiktet (19) är bildat av en komprimerad fiberbana, åtminstone delvis bestående av fibrer med viss återfjädringsförmåga i vått tillstånd.

20. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v att den andel av lagrings- skiktets (19) volym som utgörs av mottagningsutrymmet (24) är störst inom alstrets primära vätområde, dvs. det område av alstret som är avsett att först vätas av kroppsvätska.

21. Absorberande alster enligt krav 20, k ä n n e t e c k - n a t av att mottagningsutrymmets (24) andel av lagrings- skiktets (19) volym minskar i riktning bort från den primära vätområdet.

22. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att den lagringsskiktet (19) bildande materialbanan (30) är delad utefter mer än en i banans längdriktning sig sträckande delningskurva (20).